Trots att jag inte är ledsen så gråter jag, på gränsen till ett skrik, i en tom lägenhet till ljudet av L:s musik.
Jag vet inte varför, tårar kändes bara passande (låt allt tungt rinna ur dig, lämna en tom och ren kropp. renspolad).
Och kanske kommer det att gå, allt det här, kanske är det så det ska vara.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar