söndag 1 december 2013

Rollista

Vi byter roller och 

  • L - underbar, försiktig och känslig. Fjäderlätta ord som bara gör ont ibland och skulptörhänder, utförliga drömmar och du har hört mig prata i sömnen. (och en gång höll du om mig när jag vaknade mitt i natten, livrädd, för vad vet jag inte) 
  • F - Nu sedan länge borta, förtroendebrytande eller kanske bara misstag. Jag googlar fortfarande teorier om nätterna för att hitta förklaringen och dina taniga axlar får mig att lämna hela byggnader bakom mig. 
  • J - Den äldste, eller närmast mig under så många år (har funnits här under andra namn för länge sen). Lite som att prata med sin egen hjärna, samma jävla ovanor, reflexer, lyckor, (sår).
  • Mr - Den som förändrade allt en gång och jag färgar mina bilder av dig med tacksamhet trots att det gjorde så ont.
  • R - En gång försökte jag hålla ihop dig
  • M - Och vi dansade barfota
  • C - Jesus christ och herrejävlar
  • T - Som träd fastnar du vid marken och vi når knappt varanda än trots utbytta ovana kyssar i korridorer (offentlighet är det mesta).
  • G - Kanske rör jag dig bara för att se om din själ är mjuk, för att se om jag kan. Förlåt om så är fallet jag vet inte längre.
  • Blå - Småtroll så nära mig nu hur hamnade vi här? trygga händer, nattskakningar och överenskommelser.
  • Knyttet - Nyheten, framtiden, hoppet.

Så länge sen nu men kortare än annat

"När håret faller mot handfatet tänker jag på förra gången. Bitterheten skriven över hela ditt ansikte som om det var DITT hår jag rakat under natten. Hur jag trodde att du skämtade men tystnaden grävde sig in i varje ben så jag kysste dig istället. Hårt. 
Innan du gick klagade du på att du inte hade något att hålla dig i och jag undrade om jag inte var tillräckligt substantiell för dina händer."

F är borta sen länge men lämnar fortfarande spår - vet inte riktigt varför egentligen. Saker på sned och närhet är skrämmande och otryggt.
Nu med T och G hänger det sig kvar, borttappad mellan måsten, bekräftelse och lust, vet inte längre vad jag egentligen vill ha.
Fantiserar om våld som tar mig bort för ett ögonblick - kanske är jag tillbaka på ruta 1 egentligen.
--
R är tillbaka i mitt liv igen föresten. det är vackert och skrämmande och ännu inte mer än aningar. men minnena känns inte lika hårda i kanterna när avståndet är lika långt.