"När håret faller mot handfatet tänker jag på förra gången. Bitterheten skriven över hela ditt ansikte som om det var DITT hår jag rakat under natten. Hur jag trodde att du skämtade men tystnaden grävde sig in i varje ben så jag kysste dig istället. Hårt.
Innan du gick klagade du på att du inte hade något att hålla dig i och jag undrade om jag inte var tillräckligt substantiell för dina händer."
F är borta sen länge men lämnar fortfarande spår - vet inte riktigt varför egentligen. Saker på sned och närhet är skrämmande och otryggt.
Nu med T och G hänger det sig kvar, borttappad mellan måsten, bekräftelse och lust, vet inte längre vad jag egentligen vill ha.
Fantiserar om våld som tar mig bort för ett ögonblick - kanske är jag tillbaka på ruta 1 egentligen.
--
R är tillbaka i mitt liv igen föresten. det är vackert och skrämmande och ännu inte mer än aningar. men minnena känns inte lika hårda i kanterna när avståndet är lika långt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar