We're all mad here (detta har också hänt och du är sjuk)

triggerwarning för prat om ätande, vikt och ätstörningar

Det här blir det första inlägget jag skriver här sen min "comeback" som jag faktiskt kommer sprida en aning, 

Vad Lady Dahmer skriver idag är vad jag tänkt på sen det där läkarsamtalet nu men inte haft ork att formulera annat än i fladdriga konversationer som gått över innan inspelning var möjlig. Jag har ägnat en månad åt att prata med vänner och bekanta, gråta mycket, ta mina järntabletter och hålla ihop saker. Jag fortsätter upprepa för mig själv att
Glöm inte för en sekund att det här är ett krig. det tar inte slut bara för att vädret är fint och det slutat regna ett tag, glöm aldrig det.
Jag har mycket att berätta om de senaste månaderna, och det här känns som ett passande tillfälle, så därför gör jag det nu.
Det här är vad jag skev i vad som skulle ha blivit en kommentar på Lady Dahmers inlägg men som kändes för långt för att publicera där:
______________________________________________


För ca två månader sen slutade jag vara hungrig p.g.a psykiska problem.
Det har hänt tidigare i korta perioder och det jag gör då är mest att sluta äta. - För det är ju det jag har lärt mig är bra, en ska alltid äta mindre portioner, annan mat, färre gånger per dag - och om du gudförbjude skulle äta så måste du springa av dig det efteråt.
Problemet med den här gången var att det inte förblev en kort period och nu sitter jag här två månader senare efter en kraftig viktnedgång med farligt låga blodvärden och järnbrist, fortfarande med svårigheter att få mig själv att äta under dagarna.
Och det handlade inte ens om min kropp från början - den har jag gillat i många år nu - det handlade bara om vad jag lärt mig var bra att göra: Att Inte Äta.
du ska Inte Äta när du inte är hungrig
du ska Inte Äta bara för att du är sugen
och när du väl är hungrig så Ät Inte för mycket.

Så till er som driver träningsbloggar, skriver hälsospalter i damtidningar och skriver insändare i metro om hur vi måste "prata mer om att leva hälsosamt":
Dra Åt Helvete.
Jag har redan hört det tillräckligt, vi har redan hört det tillräckligt, ingen behöver ännu en person som berättar för människor exakt hur fel deras kroppar är.

Och även om ni som skriver inte känner er ätstörda, även om ni som uppskattar att läsa om viktnedgång inte känner att det påverkar er negativt kan jag berätta att jag inte träffat en enda person mellan 10 och 20 som inte någon gång i min närhet klankat på sin vikt, pratat om att de borde äta mindre eller skämtat om att de äter "så mycket", och det är inte en indikation på att alla i min omgivning är överviktiga, det är en indikation på att alla är jävligt ätstörda. Det här samhället är ätstört - vi behöver inte mer av den varan nu, det räcker.

Vi är redan sjuka, det är bara hos några som det syns på utsidan också.