Polyproblematik

Och så sitter en i smeten igen med nya ligg och gamla ligg som brydde sig mer än vad en trodde om det där grälet om vad det nu var och vad fan gör en då liksom?
Vill bara kyssa bort oron från alla jag känner men om jag kysser en så kysser jag inte en annan och så är kalabaliken i gång - polyproblematik.
Att det skulle vara lättare att vara älskad än att älska = MY ASS it is.
Som att F är en av de finaste människorna jag har i mitt liv men jag kan inte säga att jag älskar honom för det funkar inte så, och att C egentligen kanske bara var en grej men vad fan, eller att L är det finaste som finns men så sitter en här med en månads paus som verkade (och verkar) som en bra idé men vem ska jag nu klaga för?
Träffar J ikväll så kan spy ur mig lite då, vi brukar synka kaos så får se vilka hen har lyckats ligga med på sista tiden

oh sweet chaos.

Och jag vill bara förklara för alla älsklingarna att det inte är min grej det där med att folk bryr sig om en, jag är van vi den oälskades frihet att inte såra någon med sina val för att ingen bryr sig och så kommer folk här och bryr sig?

Ugh vad har jag gett mig in på.

Vill ju bara knarka fingrar och läppar och utbyta saliv utan tanke på morgondagen.